Flygburen laserskanning har de senaste årtiondena blivit en källa till information för skogsbruket. Lantmäteriet har laserskannat hela Sverige och SLU har tagit fram kartor med skattade skogliga variabler som Skogsstyrelsen publicerar via sin hemsida. Skanningen kommer att upprepas med circa åtta års mellanrum, vilket gör det möjligt att uppdatera kartorna och även ta fram information om tillväxt och bonitet, det vill säga markens produktionsförmåga. Laserdata som Lantmäteriet samlar in har 1-2 punkter per m2 och används för att skatta statistiska mått för skogen som volym per hektar och medelhöjd.
Om man skannar med högre täthet kan man analysera enskilda träd. Detta har gjorts forskningsmässigt och kan användas för att ta fram information om bland annat trädslag och diameterfördelning. På nationell nivå är planen för tillfället att fortsätta skanna med liknande täthet som hittills men flera skogsbolag har valt att skanna hela eller delar av sitt innehav med högre täthet för att få mer detaljerad information.
I tidigare forskning har vi tagit fram metoder för att segmentera enskilda träd och skatta egenskaper som höjd och volym för varje träd och klassa trädslag för varje träd. Vi har även tagit fram information om stående och liggande döda träd från laserdata med hög täthet.
I augusti-september 2024 laserskannades två områden inom Mistra Digital Forest, runt Vindeln i Västerbotten och runt Tönnersjöheden i Halland. Skanningen gjordes med så hög punkttäthet att det är möjligt att ta fram information om enskilda träd, men med avvägningen att priset skulle bli rimligt för att kunna täcka stora områden, ca 25 punkter per m2.

Karta som visar de skannade områdena.
Det laserskannade området runt Vindeln är 1250 km2 och täcker dels Svartbergets försökspark och dels mark som ägs av Holmen och Sveaskog. Inom området går fem prototyp-skördare som sparar information om de stockar som skördarna avverkar i så kallade HPR-filer. Området runt Tönnersjöheden är 625 km2 och täcker dels Tönnersjöhedens försökspark och dels mark som ägs av företaget Silvestica. Södra har en skördare som går på Silvesticas mark och sparar HPR-filer.
För varje stock som skördarna kapar sparas dimensioner som diameter, längd och volym. Varje stock får en identitet som går att koppla till vilket träd den är kapad från, och för varje träd sparas bland annat trädslag. Skördarna sparar även position för de avverkade träden. Fyra av skördarna i området runt Vindeln och skördaren i området runt Tönnersjöheden mäter trädpositioner med kranspetsstyrning som ger hög noggrannhet.

Bild på laserdata. Bild: Eva Lindberg
Data från skördarna ger potential att ta fram modeller för egenskaperna hos stockarna baserat på enskilda träd segmenterade från flygburna laserdata. Laserdata kan ge information om form och struktur för träden som kan kopplas till stamform och kvistar. Modellerna kan tillämpas i hela de laserskannade områdena för att skatta egenskaperna för alla träd. Data samlas in över stora områden vilket gör att modellerna kan testas och utvärderas för olika typer av skog.
Skördaren i området runt Tönnersjöheden är dessutom utrustad med ett lasermätsystem från Nordic Forestry Automation, NFA. Lasermätsystemet sparar kontinuerligt data om träden runt maskinen som kan användas för att skatta position och diameter och potentiellt även trädslag, stamform och grenstruktur.
Mätningarna från NFA-systemet kan användas som referensdata för att modellera samma egenskaper baserat på enskilda träd segmenterade från flygburna laserdata. Det ger nya möjligheter att skatta mer detaljer om träden. NFA-systemet gör det dessutom möjligt att få mätningar av träden som står kvar efter en gallring. Det kan användas för skogsbruksplanering och framskrivning för att fatta beslut om kommande åtgärder.
I Mistra Digital Forest utvecklas även en spårbarhetsmodell för att följa skogliga produkter från skogen till industrin. Modellen bygger på en kombination av databasteknik och teknik för digital märkning och spårning med positionering och andra sensorer. Målet är bättre styrning, effektivare industriprocess och förbättrad arbetsmiljö. Principen för den nya modellen är att samla skördardata, skotardata, lastbilsdata och mätdata från industrin i en central databas.
En möjlig vidareutveckling är att koppla flygburna laserdata till spårbarhetsmodellen. Det skulle göra det möjligt att koppla laserdata för träden hela vägen till mätdata från industrin. Det ger grunden för att skapa modeller för att skatta industridata från laserdata, modeller som kan tillämpas i hela det laserskannade området. Spårbarhetsmodellen kommer i första hand att hantera data för grupper av träd i virkestravar, inte enskilda träd. För att använda laserdata effektivt är en lösning att segmentera enskilda träd från laserdata och aggregera information om dem inom ett bestånd för att koppla till spårbarhetsmodellen.
Eva Lindberg
Arbetspaketledare Skogliga informationssystem

Fotograf: Johan Olssson.